Om Hälgö

Egendom sedan 1600-talet i familjerna Gyllenstierna, Stenbock, Banér och Mörners ägo.

1600-talet

Området vid Sibbostäk (sundet mellan Sibbofjärden och Östersjön) var i början av 1600-talet bebyggt med fyra små gårdar: Blanketorp, Öva, Ora och Hässlö. De båda sista omnämndes år 1560 i samband med arvskiftet efter Kristina Gyllenstierna. Hälgö tillhörde på 1640-talet den Stenbockska ätten som på moders sida var besläktad med den Gyllenstiernska. Hälgö övergick sedan till den Banérska familjen.

1700-talet

Under den Stenbockska och Banérska tiden var Hälgö en stor egendom som omfattade även Måstena i Bälinge socken och Gärdesta i Lästringe socken. Den sista ägaren i den familjen var riksrådet baron Gustaf Pedersson Banér, vars änka Märta Oxenstjärna sålde Hälgö omkring 1723 till greve Nils Gyllenstierna, ägare till närbelägna godset Björksund. Efter 1723 hade Hälgö samma ägare som Björksund
medan Måstena och Gärdesta blev skiljt därifrån.

Nuvarande byggnad

Gårdens huvudbyggnad föll offer för rysshärjningarna 1719 och återuppbyggdes därefter inte. På en karta från 1717 framgår mangården som en huvudbyggnad med två tornliknande flyglar. Nuvarande herrgårdsbyggnad uppfördes av Marianne Mörner på 1914 på nästa udde västerut.

Folke Zettervall, som ritade Nyköpings Centralstation i början av 1900-talet, gjorde även ritningarna till Helgö herrgårdsbyggnad.

Familjen Mörner

År 1818 ärvdes Björksund tillsammans med Hälgö av stadsrådet greve Adolf Göran Mörner. 1859 var ägarna dennes son, vice häradshövdingen Axel Mörner. Björksund gick sendan i arv till syskonen Carl-Göran och Hedda Mörner. På 1950 delades gården så att Carl-Göran Mörner blev ensam ägare av Björksund och Hedda Mörner tilldelades Helgö och Rågö. Rågö såldes till Naturvårdsverket 1969 och är idag naturreservat.